Gör folkbildningen till nyckelstrategi för omställning!

Debattartikeln vill visa på behovet av folkbildning i allmänhet och ekologisk folkbildning i synnerhet, för att Sverige ska lyckas med att uppnå sina klimat- och hållbarhetsmål. Samtidigt varnar den för att förändrade förutsättningar, så som minskade anslag, kan försämra tillgängligheten till folkbildning i en tid när den snarare behöver spridas till alla samhällets sektorer. Därför hävdar undertecknarna att folkbildning för omställning behöver bli ett offentligt åtagande och prioriteras av beslutsfattare i alla sektorer.

Andrea Rodriguez, förbundschef på Studiefrämjandet, förklarar folkbildningens betydelse:

– De beslut som måste till för att samhället ska kunna ställa om, behöver stöd från en bred allmänhet. Medborgarna behöver också vara aktiva medskapare av omställningen. Allt sådant bidrar folkbildningen till att möjliggöra. Studieförbunden har en viktig roll att spela genom våra breda samarbeten med olika organisationer som når ut på djupet.

Fredrik Hedlund, förbundsrektor på Sensus studieförbund, ger exempel på effekter:

– Mångfalden av studiecirklar bidrar till det omtänk som behövs, översätter forskning till praktisk handling, mobiliserar och stärker delaktighet. Det frigör handlingskraft och hopp. Många organisationer börjar även använda folkbildningen för sin egen omställning. Ett exempel är Svenska kyrkan som startat folkbildningsinitiativet Fred med jorden.

Arvid Hardmo, rektor vid Karlskoga folkhögskola, beskriver möjligheterna och utmaningarna när det gäller folkhögskolornas bidrag till omställning:

– Här på skolan har vi drivit många kurser kring hållbarhetsfrågorna inom exempelvis matberedskap, ekopedagogik eller hållbara lokalsamhällen. En del av folkhögskolornas roll kan vara att fungera som regionala omställningscentra, men då behöver det finnas möjlighet att prioritera dessa frågor och öka tillgängligheten när det gäller folkbildning för omställning. Jag hoppas detta tas i beaktande i de diskussioner som förs om folkhögskolornas framtid.

Både näringslivet och forskarsamhället sluter upp

Eva Karlsson, medgrundare av Houdini Sportswear, ger näringslivsperspektiv:

– Folkbildning är en svensk tradition som bidragit till Sveriges historiska framväxt, samhällskitt och det välstånd vi kanske tar för givet idag. Den är minst lika viktig framåt, för ett samhälle där individer och företag kan utvecklas och blomstra. Företag i framkant behöver aktiva och medvetna konsumenter som driver på. Det är folkbildningens viktiga roll idag.

Joacim Rosenlund, forskare inom cirkulär ekonomi, betonar folkbildningens betydelse för att komplettera forskningen genom att engagera människor och förändra synsätt:

– Omställning kan inte bara handla om teknik och marknadslösningar. Naturen har allt för länge setts som en gruva snarare än en medspelare. Folkbildningen kan bidra till ett mer cirkulärt tankesätt där naturen och människan samspelar.

Ingrid Berg, folkbildare och folkhögskolelärare som deltagit i att samordna arbetet med artikeln, berättar om gensvaret:

– Vi har nästan blivit överväldigade av den positiva respons som kommit från olika håll. Folkbildning för omställning är en angelägenhet för alla sektorer! Vi hoppas att fler får upp ögonen för detta, så att folkbildningen kan värnas och utvecklas istället för att minska.

De skriver under

Bland undertecknarna finns bland annat Studieförbunden ABF, Sensus och Studiefrämjandet, ledande aktörer i företag som Polarbröd, Houdini Sportswear och Cradlenet – affärsnätverket för cirkulär ekonomi – samt inom organisationer som Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och Klimataktion.

Från forskningen återfinns bland annat professorerna Bo Bergstedt (pedagogik), Hervé Corvellec (företagsekonomi) och Petra Carlsson Redell (systematisk teologi).

Andra som ställer sig bakom är artisten Maxida Märak, författaren Stefan Edman, Anders Wijkman från Viable Cities, de två tidigare ärkebiskoparna Antje Jackelen och KG Hammar samt Anna Ekström, ordförande i RIO – Rörelsefolkhögskolornas riksorganisation.