Månadens ledare - oktober

Sensus har ett nära samarbete med Läxhjälpen. Sensus roll är bland annat att ge stöd åt ledare och bidra med ledarutveckling. Under pandemin har Sensus anordnat digital fortbildning på temat motivation och bemötande. Fortbildningen har gjorts utifrån folkbildande metoder, aktuell forskning och inskickade case från läxhjälparna själva. Under tio tillfällen deltog upp emot 250 läxhjälpare från hela landet.

Leia, en av ledarna, är 22 år och kommer från en mindre ort utanför Malmö. Vintern 2018 flyttade hon till Stockholm för att börja studera ämneslärarprogrammet mot gymnasiet inom historia och mattematik.

– Det var otroligt roligt att flytta upp till Stockholm. Främst då jag var väldigt trött och färdig med Malmö efter att ha gått på gymnasiet där. Jag ville helt enkelt åka till en stad där det händer mer och där det fanns nya platser och saker som jag inte hade gjort och upplevt tidigare! Min nuvarande sambo bor också här, så därför var Stockholm extra frestande. Jag åker hem typ en eller två gånger om året. Men det kan absolut hända att mina föräldrar eller lillasyster åker upp till mig. Just nu har jag gått ungefär 6 terminer av 10, så jag är halvvägs klar med utbildningen. Jag började arbeta tillsammans med Sensus och Stiftelsen Läxhjälpen våren 2020. Idag är jag kontaktansvarig samt läxhjälpare på Farsta Grundskola. Jag är superglad att jag började arbeta tillsammans med Läxhjälpen och Sensus.

Vad är det viktigaste i livet för dig?

– Att människorna i min närhet och jag ska må bra! Det är något en måste jobba på hela tiden, speciellt inom skolan kan det vara svårt att hitta en bra balans mellan studier och pauser. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att alla nya saker är jobbiga i början. Sen går det bättre!

Vad gör du när du inte arbetar som läxhjälpare?

– Framförallt studerar jag, det är superroligt och under vår praktik kände jag verkligen att jag har stor nytta av min erfarenhet som läxhjälpare. Förutom att studera ämneslärarprogrammet är jag oftast hemma med min sambo och vår katt. Jag är även med i styrelsen för Stockholm universitets HBTQIA+ föreningen, så jag är med dem en del och jobbar på att förbättra studieklimatet för HBTQ+ studenter på campus.

Vad motiverar dig som läxhjälpare/ledare och mer allmänt i livet?

– Det som motiverar mig är vetskapen om att jag kan påverka människor i positiv riktning, att jag spelar roll för de som står mig nära och att min interaktion med eleverna jag jobbar med är viktig och meningsfull.

Vad är det roligaste med att vara läxhjälpare?

– Att få träffa så många duktiga elever och se deras utveckling. Roligast är att prata med eleverna när de får känslan av att "ja, men jag kan ju det här" eller att veta att eleverna är medvetna om att det är svårt, men övar de bara lite till blir det lättare.

Vilka råd skulle du vilja ge en ny läxhjälpare/cirkelledare?

– Var inte rädd för att ta mycket kontakt med eleverna och var rättvis i allt du gör! Det är så otroligt viktigt att jobba på elevkontakten för att eleverna ska våga fråga saker. Men även för att de ska våga berätta om något har hänt. Dessutom är det alltid bra att öva på att lära ut på flera olika sätt. Ju mer du pratar med eleverna, desto bättre kontakt får du med dem. Att vara rättvis är också viktigt för att få deras förtroende, så att eleverna vet att de kan lita på dig.

Vad har varit den största utmaningen under pandemin?

– Att hålla motivationen uppe. Det var otroligt tydligt att när eleverna bara var hemma eller inte fick ha läxhjälp i skolan så sinade motivationen. Vi jobbade mycket med att då försöka öka kontakten med eleverna och att göra en hel del muntligt. Det var lättare för våra elever att behålla fokus då.

Kan du dela med dig av någon händelse som gjorde dig extra glad när du arbetat som läxhjälpare?

– Det var i slutet av min första termin på Läxhjälpen, en av läxhjälpseleverna vi har haft under våren kom till oss i panik. Det var jättemånga uppgifter samt vissa omprov som hen behövde göra på väldigt kort tid. Hen visste inte hur hen skulle hinna med att plugga inför allting och tyckte att allt var väldigt hopplöst. Men vi satte upp en plan och eleven stannade länge på de läxhjälpspass som fanns kvar. På terminsavslutningen kom hen fram till oss och sa att hen hade klarat alla prov och var nöjd med sina betyg. Det var jätteroligt att i den stunden se hur stolt eleven var över sig själv.

På frågan var Leia hittar kraft och inspiration någonstans så svarar hon att det är från tidigare erfarenheter.

– Jag vet att saker alltid löser sig, även om det tar tid eller inte är just den lösningen en förväntar sig från början. Jag får också inspiration från mina kollegor på Läxhjälpen. Det är otroligt skönt att ha någon som jag kan diskutera händelser med. Det underlättar enormt!

När mår du som bäst?

– Jag mår som bäst i en målmedveten miljö. När det inte är stressigt och när ljudnivån är behaglig (gärna inte helt tyst), men när jag, och de jag är med, har ett mål och arbetar mot det.

På den avslutande frågan vad Leia vill göra i framtiden svarar hon:

– Jag vill jobba som lärare, helst med elever som har NPF diagnoser (neurologiska funktionsnedsättningar), precis som jag. Det är något som verkligen hade varit jätteroligt. Det är därför det är sådan tur att jag kan få förberedelse med detta tack vare Stiftelsen Läxhjälpen och Sensus.

Text: Kent Smids, Sensus studieförbund