Ljusstöpning – en levande tradition i Stenkumla församling

14 november, 2024
  • Konst och hantverk

På Vibble gård i Stenkumla församling, Gotland, lever en gammal tradition vidare. Ljusstöpning, ett hantverk med rötter från medeltiden, har blivit en årlig höjdpunkt tack vare diakon Christina Nimmerfalks engagemang och samarbete med Sensus.

I över 15 år har möjligheten att tillsammans skapa ljus, varit en återkommande aktivitet i Stenkumla församling. En tradition som förenar kulturarv och folkbildning. Christinas mamma, Birgitta, har varit med under alla år och är den som ser till att allt går rätt till.

På Vibble gård börjar dagen vid nio på morgonen, då samlas deltagarna för att förbereda dagens arbete. Ljusvekar binds omsorgsfullt upp på träpinnar, och ljusmassan, tillsammans med återvunna ljusstumpar från församlingens kyrkor, smälts ner till en varm, doftande massa.

Christina-och-Birgitta
Christina och Birgitta.

Lärande och tradition går hand i hand

Gruppen som samlats är en blandning av erfarna ljusstöpare och nybörjare. De mer erfarna deltagarna delar generöst med sig av sina kunskaper och guidar de nya genom processen. Det är en gemenskap där lärande och tradition går hand i hand.

Processen att stöpa ljus är enkel men kräver noggrannhet och tålamod. Varje ljus doppas omsorgsfullt i den varma massan och hängs sedan upp på torkställningar. Detta upprepas ett 30-tal gånger för att ljusen ska få rätt tjocklek.

Under dagen fylls rummet av samtal och många skratt. Margit, 94 år, är en outtröttlig historieberättare. Hennes syn är begränsad, men minnet är det inget fel på, och hon bjuder på den ena berättelsen efter den andra. Margit berättar att hon minns från sin barndom hur en grupp kvinnor samlades hemma hos hennes mor en kväll om året och stöpte ljus hela natten till klockan 4 på morgonen då deras årsförbrukning av ljus var färdigstöpta.

Förberedelser-inför-ljusstöpningen
Förberedelser inför ljusstöpningen.

Det var en tradition med en hel del förhållningsregler; det fick inte öppnas några dörrar eller fönster eftersom drag eller kall luft kunde få ljusen att bli sneda. Det fick inte heller pratas vid ljusstöpningen.

Doften av den smälta ljusmassan skapar en varm atmosfär. Det är inte bara ljus som skapas här, utan också gemenskap och vänskapsband.

Tillsammans kan vi sprida ljus i mörkret

När dagen går mot sitt slut och de färdiga ljusen hänger på rad, är det med glädje deltagarna ser på resultatet av sitt arbete. En del av ljusen kommer att säljas till förmån för Act Svenska kyrkans julkampanj "Tillsammans kan vi sprida ljus i mörkret".

Deltagarna som är med i ljusstöpningen får givetvis också ljus med sig hem, som ett minne från dagen och den gemenskap de varit en del av.

Ljusstöpningen visar hur gamla hantverk kan förena människor och hålla kulturarvet levande, i linje med Sensus mål att stärka individens och samhällets utveckling genom kultur och lärande.

Vad är det bästa med ljusstöpningen?
Under dagen delade flera deltagare med sig av sina tankar. Här är några av rösterna från dagen:

– Gemenskapen, här får alla vara med.

– Att hålla hantverket levande.

– Att det få ta sin tid.

– Den goda maten.

– Alla historier och berättelser som vi får dela.