Projekt vill bryta äldres ofrivilliga ensamhet
- Demokrati och rättigheter
Studieförbunden i Blekinge har i samarbete med Region Blekinge startat ett pilotprojekt för att bryta äldres ofrivilliga ensamhet. "Jag hade inte trott att behovet av att dela med sig av sitt liv och sina upplevelser var så pass stort", berättar Nina Olsson, cirkelledare.
Studieförbunden i Blekinge fick från Region Blekinge en förfrågan om att ingå i ett projekt med syftet att samverka för att bryta äldres ofrivilliga ensamhet. I uppdraget ingick att samordna genomförandet av kostnadsfria, intellektuellt stimulerande aktiviteter för äldre som bor utanför vårdinrättning.
Aktiviteterna skulle ge utrymme för dialogsamtal och bygga på deltagarnas förutsättningar och önskemål. Sensus var ett av de studieförbund som nappade och lämnade in en projektplan. Genom kostnadsfria, intellektuellt stimulerande aktiviteter och dialoger har projektet skapat en plattform för gemenskap och delade minnen, vilket har visat sig vara mycket uppskattat bland deltagarna.
Studiecirklar x3
Sensus genomförde studiecirklar på tre platser i Karlshamns kommun: Svängsta, Hällaryd och Karlshamn med totalt 22 personer. Men det var mycket arbete innan de kunde starta. Till exempel skulle en kompetent, självgående cirkelledare rekryteras och innehåll och upplägg planeras tillsammans med denne. Och sedan skulle information spridas och målgruppen bjudas in.
– Att nå ut till denna målgruppen är inte helt enkelt, men här fick vi god hjälp av kommunens hemtjänstpersonal, församlingarnas diakoner samt MIKA, som är en samverkan mellan Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och Kristofferkyrkan i Karlshamn, berättar Camilla Bengtsson, verksamhetsutvecklare.
Från barndom till nutid
Cirklarnas fokus har varit deltagares berättelser och minnen och träffarna har varit olika upplagda på varje ort, beroende på deltagares funktionalitet och olika slags hinder.
Den röda tråden var att börja i barndomen och arbeta fram till nutid. Ledaren utgick från historiska foton, veckotidningar, sånger och annat material och deltagarnas intressen och aktuella händelser ledde sedan in på samtal och diskussioner. Och självklart fikades det!
103 år av minnen
– Jag fick anpassa upplägget mycket då det i varje grupp fanns olika hinder som syn eller hörsel. Men alla deltagare gavs möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar. Vi hade till exempel en deltagare som var 103 år och hade enormt mycket minnen som hon kunde dela med de andra, berättar Nina Olsson, cirkelledare.
Nina har i över trettio år arbetat som teater- och dramapedagog och med människor i grupp för att inspirera och få igång kreativa processer. Att ha den erfarenheten i ryggen har varit avgörande för att leda de olika grupperna.
Jag har haft enorm nytta av min yrkeserfarenhet. Att vara trygg i att kunna improvisera, uppfinna i stunden och hålla igång samtal har varit mycket viktigt,
Den ena gruppen bestod endast av damer och kallade sig själva Damklubben. Någon deltagare delgav att hon inte var så nöjd med hur hon har det; att hon sitter mycket ensam och inte ser några andra och att därför har denna gruppen varit så bra. Någon annan sa att de önskade att de fick träffas varje dag.
– Det har varit väldigt bra, man minns på ett annat sätt när man får prata om det och när man hör andra berätta. Tänk om vi kunde få åka runt och titta på alla ställen vi pratat om, säger deltagaren Majlis, 98 år.
Människor behöver människor
Deltagarna var mycket öppna och engagerade. De hade ett skriande behov av att delge sina tankar och minnen, men var också öppna för att lyssna på de andra. En bit in i cirklarna visade det sig att deltagarna själva, utan att ha blivit uppmanade, började ta med föremål, foton, artiklar och poesiböcker. Och någon skrev ihop en egen dikt på rim om gruppen. Kursen har alltså aktiverat deltagarna och skapat ett engagemang utöver tillfällena då de träffats.
– Jag hade inte trott att behovet av att dela med sig av sitt liv och sina upplevelser var så pass stort. Aldrig hade jag heller föreställt mig att de skulle ha ett sådant enormt mod i att berätta om svåra saker. Och som en deltagare sa: "Människor behöver människor", avslutar Nina.