Multireligiösa almanackan fyller 20 år

– I ett land som beskrivs som ett av de mest sekulariserade i världen, vill vi som kontrast visa på ett Sverige där olika religiösa högtider firas i princip varje vecka, året runt, säger Fredrik Lundblad, redaktör för Multireligiösa almanackan och kommunikatör på Sensus studieförbund.

Genom åren har många religiösa uttryck, seder och högtidsfiranden fått ta plats i Multireligiösa almanackan som ges ut av Sensus studieförbund. Mediterande buddhistmunkar, muslimer på retreat och hinduer som kastar färg på varandra under holi är några exempel. Almanackans skribenter har till exempel också fått vara med och bryta fastan under Ramadan och firat den judiska påsken som sedan har gått att ta del av i almanackan.

Från början bestod Multireligiösa almanackan av endast kortare beskrivande texter om de olika högtiderna. Genom åren har den utvecklats till att även innehålla reportage och intervjuer.

– En stor utmaning är att beskriva alla högtider på ett förenklat och kortfattat sätt. Alla firar förstås inte exakt enligt manualen och inte alltid ens på de datum vi märkt ut. Därför blir kompletterandet med de personliga berättelserna ännu viktigare för att förstå på ett djupare plan, säger Fredrik Lundblad.

Multireligiösa almanackan används både i skolor och på arbetsplatser för att ha koll på elever och anställdas religiösa högtider. Den används i undervisning och i studiecirklar och givetvis av enskilda som är nyfikna på olika uttryck för religiöst liv i Sverige.

– Visionen om att öka förståelsen för olika sätt att tänka, tro och leva i dagens Sverige lever vidare. Erfarenheterna efter att ha tagit del av olika religioners högtider är hur de skapar mening, sammanhang och gemenskap. Inte sällan kommer ens fördomar på skam när vi upplever hur religion och kultur ständigt förändras och påverkas, inte minst om du utövar den i ett nytt land. Människor tvingas hitta lösningar, kompromisser och upptäcka helt nya former för att fira sina högtider, säger Fredrik Lundblad.

I årets Multireligiösa almanacka möter du bland annat Susheel Kaur som kom i kontakt med sikhismen i samband med ett ungdomsläger.

– Sikhismen gjorde ett väldigt starkt intryck på mig. Jag ville gå rakryggad, bära min turban med stolthet och vara en inspiration för unga kvinnor i Malaysia.

Almanackan innehåller också ett reportage från en påsknattsgudstjänst i en serbisk-ortodox kyrka i Kortedala, Göteborg. Fader Misha Jaksic, ortodox samordnare på Sveriges kristna råd, är intervjuad och förklarar den ortodoxa påskens olika delar.

Vilken del av den ortodoxa påsken betyder särskilt mycket för dig?

– När jag som präst, vid påskens midnatt i den mörka, av människor och förväntan överfyllda kyrkan, från altarrummet (Kristi grav), får bära ut uppståndelsens ljus med utropet: ”Ta emot ljus från den Uppståndne!”. Aldrig som då, flyter inför min åsyn Guds levande avbilder på kyrkans golv samman med de heliga avbildningarna – ikonerna och freskerna – på kyrkans väggar och tak, säger fader Misha Jaksic.